Fri förfoganderätt ger efterarv
Då en person övertar tillgångar med fri förfoganderätt gäller reglerna om efterarv. Fri förfoganderätt uppstår normalt genom reglerna i lag om efterlevande makes arvsrätt, eller en föreskrift i ett testamente att testamentstagaren får tillgångarna med fri förfoganderätt.
Makes arvsrätt
Då en efterlevande make avlider är rätten att ärva tillgångar som den efterlevande maken fått med fri förfoganderätt kopplad till bestämmelserna om vem som hade rätt till arv efter den först avlidne maken. Detta kallas efterarv eller sekundosuccession.
Testamentarisk efterarvsrätt
Arvingarna efter den som testamenterat bort tillgångar med fri förfoganderätt har också rätt till efterarv. Detta innebär t ex att en gift persons arvingar har rätt till efterarv när den efterlevande maken övertar tillgångar med fri förfoganderätt genom ett inbördes testamente mellan makarna.
Ärvdabalken 12 kap 1 §
Efterarvsberättigade efter make
Den vanligaste efterarvssituationen är att en efterlevande make övertagit sin makes tillgångar med fri förfoganderätt.
Alla arvingar efter den först avlidne maken har inte rätt till efterarv. Det är enbart arvingarna i arvsklass I och II som har rätt till efterarv. Det är alltså den först avlidne makens bröstarvingar, fader och moder, syskon eller syskonbarn. Släktingar som tillhör arvsklass III, dvs far- och morföräldrar och deras barn (morbröder och fastrar m fl), har inte rätt till efterarv.
Vilka som är efterarvsberättigade bestäms när den efterlevande maken avlider. För att ha rätt till efterarv krävs att efterarvingen är i livet när den efterlevande maken avlider. Annars får övriga efterarvingar dela på arvet. Kretsen av efterarvingar kan alltså förändras från den först avlidnes till den sist avlidnes död.